Å jösses så många sjukdomar och syndrom jag lidit av under mina år.

Jag är dock en sån där bra light-version som slår upp mina problem i läkarboken jag fick av Sven i födelsedagspresent eller på sin höjd drar iväg en sökning på Google. Google är förövrigt inget bra för en hypokondiker, man blir bara ännu sjukare.

Det är vi få tillfällen jag slår det där trevliga numret till vårdcentralen som jag för övrigt har som speed-dial på telefonen.

Nu har det precis varit ett sådant tillfälle.

Jag blev remitterad till röntgen.

Röntgen i Motala har börjat med nåt nytt jävla påfund med Drop-in-tider. Man får alltså åka dit när man vill, vilket kan resultera i 40 timmars kö.

Jag klev in genom glasdörrarna och möttes av en otroligt modern och tekniskt uppdaterad skylt som kommunicerade: Nuvarande kötid 2 timmar. (YEEEEAHY)

Jag slog mig ner i väntrummets träsmaksosande stolar och hoppades för allt i världen att deras Se&Hör-samling var någorlunda uppdaterad så jag slapp läsa om hur Kicki Danielsson kom i form till Melodifestivalen 85.

Jag hann slå upp första sidan i en upplaga från i våras då jag hör ute i korridoren:

Saaaaara Gustafsson! Nu stavar jag ju bara med 2 a men det kunde ju inte dom veta.

Jag frågade lite försiktigt om det här med 2 timmars kön, hon sa att dom fuskade lite idag. No further questions tänkte jag men blev snabbt påmind om att jag nu blev rånad på flera timmars pakeringspengar. Bitter.

Jag fick svida om till en sån där urtvättad, ljusblå galastass och försöka vika ner mig på röntgensängen.

Efter bilderna i Bingo Rimér-stil hade tagits frågade jag om jag fick sätta mig upp, till svar fick jag:

-Ja det är ju ingen Hästens det där! Hö hö hö!

Hö hö hö, svarade jag och tänkte att det där skämtet drar hon nog 8 gånger om dagen och hon kommer nog inte tröttna på det på länge...

Jag fick det högst opersonliga svaret med posten häromdagen. Det såg bra ut.

Den här gången hade de formulerat svaret lite bättre än den gången jag skiktröntgade hjärnan i jakt på tumörer, i det brevet stod det kort och gott:

Vi hittade ingenting! Okeeej, tack...!?!?

I måndags var det dags för första besöket hos sjukgymnasten.  Det visade sig att just den här veckan var alla blivande sjukgymnaster på praktik. Jag fick två. Grattis till mig!

Av med paltorna och stå och göra osmickrande rörelser framför spegeln, och där kan vi lägga till Body Dysmorphic Disorder på listan.

Två 90-talister i för stora scrubs försöker kommunicera med den "äkta" sjukgymnasten på latin där varje ord låter som en dinosaurieart. Jag hoppas för deras skull att det här är deras första år.

Återbesök i morgon och jag hoppas verkligen att jag denna gång slipper göra 10 000 armhävningar i bara Bh:n...