I fredags åkte jag till jobbet utan keps. Jag tappade hela min identitet. Jag blev Jane Doe med hela världen och körkortet fick tala om för mig vem jag var. Jag glömde dock inte bort hur man dressar en Big Mac...

Allt börjar sakta komma tillbaka...

Jag är hon som köper menthol-cigaretter istället för halstabletter när jag är sjuk, det måste väl vara samma sak?

Jag är hon som krockade med en dumt placerad lyktstolpe och blev förbannad för att jag inte fick nån nalle i ambulansen. Det spelar väl för fan ingen roll att jag är 18, ge mig en nalle!

Jag är dottern till pappan som bockade av sakerna han hade köpt på min och syrrans önskelista för att sedan lämna den fullt synlig precis framför datorn.

Jag är hon som sa: Hej och välkommen, det går bra att börja sätta på! Till bilen som väntade på att få göra sin beställning.

Jag är hon som tycker att av alla vuxensysslor är känslan av att få komma hem till ett nystädat hus mest upphetsande. Mest upphetsande av ALLA vuxensysslor...

Jag är hon som hellre skulle pilla navelludd på Lasse Kronér i resten av mitt liv än att ta på mig en Bad HairDay mössa.