Idag stod syster och jag i kö i en bokhandel någonstans i Sverige. Vi skulle köpa någon sorts födelsedagspresent till mor då hon behagar att fylla år här i dagarna, precis som jag :)

Det gick otroligt segt framåt i denna kö, expediten var precis så som man tror att en bokhandelsexpedit ska vara, en sån som måste ta en 3 sekunderspaus mellan stavelserna i varenda ord. 

Plötsligt sker det oundvikliga mötet längre ner i affären. En treåring, och en xylofon!

Ljuv musik ( läs oljuv ) frambringas och mina trumhinnor ber om nåd. Även syster mår lite lätt illa men mumlar: Välj glädje! Välj glädje! Hon är ju optimistens ansikte utåt.

Vi börjar skoja vilt och högt om vad vi ville göra med detta barn, en sekvens från ett  Tom och Jerry avsnitt diskuteras likaså väl valda scener från Itcy och Scratchy. Det blev rätt hårt där ett tag. 

Och sen då, jo kvinnan framför oss i kön visar sig vara orsaken till att detta "mirakel" står och smashar sönder en zylofon i en bokhandel någonstans i Sverige.

Antagligen måttligt road av att vi skulle vilja använda hennes son som försökskanin i ett airbagtest!

Det gör inget för jag fyller år imorrn!

 

Therese

6 april 2011 08:18

Hahaha! =) Kul! Där hade jag velat vara med! =) Skoj att du har börjat blogga igen! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Some say the world will end in fire,some say in ice.From what I’ve tasted of desireI hold with those who favor fire.But if it had to perish twice,I think I know enough of hateto say that for destruction ice,is also great,and would suffice. ...

Vintertid du fina. Ja jag är sarkastisk.   Det konstiga är att trots att man upplevt 20 nånting vintrar så slår den till som en kalasspark på näsbenet varje år.   Efter första natten med minusgrader: Man möter Kerstin i dörrn, med morrhåren...

Och då menar jag verkligen hatar! De är gapiga, tjuvaktiga skadedjur och borde bli anticimex nästa stora projekt. Mitt skat-hat började för ungefär 8 år sedan då vi skulle haft en helt underbar grillkväll med familjen. En skatjävel flög in i elgr...

Alla har vi varit små! Hyperklyschigt men sant. Mina kära föräldrar brukar dra små anekdoter från min barndom, gärna i stora folksamlingar så det blir så pinsamt som möjligt! Som typ den från det berömda Kolmårdenbesöket 1987 nånstans, då jag frå...

Å jösses så många sjukdomar och syndrom jag lidit av under mina år. Jag är dock en sån där bra light-version som slår upp mina problem i läkarboken jag fick av Sven i födelsedagspresent eller på sin höjd drar iväg en sökning på Google. Google är fö...